{"id":16,"date":"2017-07-12T06:24:45","date_gmt":"2017-07-12T06:24:45","guid":{"rendered":"https:\/\/arkitekturforskning.nu\/?page_id=16"},"modified":"2023-10-14T09:16:04","modified_gmt":"2023-10-14T09:16:04","slug":"aritektur-i-sverige","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/arkitekturforskning.nu\/aritektur-i-sverige\/","title":{"rendered":"Aritektur i Sverige"},"content":{"rendered":"

\"AritekturSvensk arkitektur innebar l\u00e4nge r\u00f6da stugor, stora tegelbyggnader och pampiga kyrktorn. Under de senaste \u00e5rhundraden har Sverige h\u00e4mtat inspiration fr\u00e5n Europa och USA, och anpassat internationella trender och stilar till svensk kultur. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt blev neoklassicism till svensk gustaviansk stil, empir blev Karl Johanstil, 1920-talets klassicism med art d\u00e9co blev till den svenska varianten nordisk klassicism eller Swedish Grace som den ocks\u00e5 kallas, och modernismen och funktionalismen blev i Sverige till funkis. V\u00e5ra svenska st\u00e4der har b\u00e5de gammal pr\u00e4gel fr\u00e5n v\u00e5r svenska historia, men ocks\u00e5 inslag av internationell stadsplanering, vilket skapar en sp\u00e4nnande blandning n\u00e4r gammalt m\u00f6ter nytt. <\/span><\/span><\/p>\n

Sp\u00e4nnande arkitektur p\u00e5 frammarsch<\/strong><\/span><\/span><\/h2>\n

Det finns idag en hel del arkitektoniskt sp\u00e4nnande byggnader i Sverige. I Stockholm hittar vi Kajen 4, ett 24 v\u00e5ningar h\u00f6gt bostadshus p\u00e5 Liljeholmskajen fr\u00e5n 2014, kl\u00e4tt med svarta aluminiumpl\u00e5tar. Sj\u00e4lva skolan f\u00f6r arkitektur, svenska arkitekturskolan, \u00e4r en rundad byggnad vid KTH’s campus<\/a> p\u00e5 Karlav\u00e4gen, och den ovala byggnaden smyckas med stora, v\u00e4lvda f\u00f6nster och cortn\u00e9nst\u00e5l. \u00c4ven Stockholm Waterfront Congress Center, Aula Medica vid Karolinska Institutet och Ericsons kontorsbyggnad i Kista bygger p\u00e5 innovativa l\u00f6sningar och moderna former. <\/span><\/span><\/p>\n

\"AritekturI Malm\u00f6 hittar vi Turning Torso, den snurrade byggnaden som liknar en vriden m\u00e4nniskokropp, ritad av Santiago Calatrava och inflyttningsklar \u00e5r 2005. Malm\u00f6 bjuder \u00e4ven p\u00e5 <\/span><\/span>Casino Cosmopol <\/u><\/span><\/span><\/a>som \u00e4r en mycket vacker byggnad d\u00e4r man kan spela poker, Black Jack, roulette och slots. <\/span><\/span><\/p>\n

I G\u00f6teborg hittar vi byggnaderna L\u00e4ppstiftet, den gamla fiskmarknaden Feskek\u00f4rka, G\u00f6teborgsoperan och Gustav Adolfs torg. <\/span><\/span><\/p>\n

St\u00f6rst, b\u00e4st och vackrast<\/strong><\/span><\/span><\/h2>\n

Inom arkitektur handlar det ofta om att bygga h\u00f6gst, bredast, mest och b\u00e4st. Nybyggda Point Hyllie i sk\u00e5nska Hyllie best\u00e5r av fyra byggnader d\u00e4r det h\u00f6gsta m\u00e4ter 110 meter. Sankta Clara kyrka p\u00e5 Norrmalm i Stockholm byggdes under 1500-talet och var l\u00e4nge Sveriges h\u00f6gsta byggnad med sina 116 meter, innan Kakn\u00e4stornet p\u00e5 155 meter byggdes 1967. Trots att Kakn\u00e4stornet byggdes f\u00f6r \u00f6ver 50 \u00e5r sedan \u00e4r det fortfarande Sveriges h\u00f6gsta byggnad. <\/span><\/span><\/p>\n

Andra h\u00f6ga byggnader med sp\u00e4nnande arkitektur i Sverige \u00e4r Victoria Tower i Kista (120 meter), Stockholms Stadshus (106 meter), Gothia Towers i G\u00f6teborg (100 meter) och sk\u00e5nska Turning Torso (190 meter). Bland broarna m\u00e4rks H\u00f6gakustenbron (180 meter) och \u00d6resundsbron (203,5 meter). <\/span><\/span><\/p>\n

Kasper Sahlin och svenska arkitektpriser<\/strong><\/span><\/span><\/h2>\n

Kasper Sahlin (1856 – 1919) var en svensk arkitekt som bland annat var ansvarig stadsarkitekt i Stockholm under en period av stora f\u00f6r\u00e4ndringar runt f\u00f6rra sekelskiftet. Sedan \u00e5r 1962 har Kasper Sahlin-priset delats ut i Sverige, vilket ofta refereras till som det f\u00f6rn\u00e4msta arkitekturpriset vi har idag. Kritikerna h\u00e4vdar dock att priset ideligen nominerar samma arkitektbyr\u00e5er och enbart bel\u00f6nar byggnader som ritats enligt den modernistiska stilen, trots att Kasper Sahlin sj\u00e4lv ritade byggnader enligt en klassisk tradition. Som en motreaktion har d\u00e4rf\u00f6r Kasper Kalkonpriset installerats: ett pris som bel\u00f6nar Sveriges fulaste nyproduktion. 2017 till\u00e4gnades Kasper Kalkonpriset det enorma Segerstedhuset i Uppsala, som av de 20 000 personer som deltog i r\u00f6stningen ans\u00e5gs vara en gr\u00e5 betongklump utan karakt\u00e4r. Vinnare av det ursprungliga Kasper Sahlin-priset 2016 blev Studio 1 i G\u00f6teborg, vilken ocks\u00e5 kom p\u00e5 fj\u00e4rde plats i Kasper Kalkon – ett bevis p\u00e5 att arkitekter och vanligt folk inte alltid tycker att samma saker \u00e4r fina eller fula.<\/span><\/span><\/p>\n

Svenska Kyrkans p\u00e5verkan p\u00e5 svensk arkitektur<\/span><\/span><\/h2>\n

Svenska kyrkan som organisation har haft en betydande p\u00e5verkan p\u00e5 svensk arkitektur genom historien. H\u00e4r \u00e4r n\u00e5gra av de viktigaste s\u00e4tten p\u00e5 vilka kyrkan som organisation har influerat arkitekturen i Sverige:<\/p>\n

Byggandet av Kyrkor<\/h3>\n

Svenska kyrkan har varit en av de fr\u00e4msta uppdragsgivarna f\u00f6r arkitekter genom \u00e5rhundradena. Kyrkan har finansierat och best\u00e4llt byggnad av tusentals kyrkor i Sverige, vilket har bidragit till att forma landskapet och stadsbilden i m\u00e5nga samh\u00e4llen runt om i landet.<\/p>\n

Stilval och Arkitektoniska Ideal<\/h3>\n

Genom \u00e5ren har kyrkan som institution p\u00e5verkat valet av arkitektoniska stilar och ideal f\u00f6r sina byggnader. Fr\u00e5n den romanska och gotiska perioden till senare perioder som nyklassicism och nationalromantik har kyrkan varit en viktig akt\u00f6r i utvecklingen av arkitektoniska trender.<\/p>\n

Liturgisk Utformning<\/h3>\n

Kyrkorummet, inklusive altaret, dopfunten och predikstolen, har utformats f\u00f6r att st\u00f6dja kyrkans liturgi och gudstj\u00e4nstpraxis. Denna liturgiska utformning har varit en central del av m\u00e5nga kyrkobyggnaders arkitektur och har influerat b\u00e5de planl\u00f6sning och dekoration.<\/p>\n

Renovering och Underh\u00e5ll<\/h3>\n

Svenska kyrkan har ocks\u00e5 varit ansvarig f\u00f6r renovering och underh\u00e5ll av m\u00e5nga \u00e4ldre kyrkobyggnader. Genom att bevara och restaurera historiska kyrkor har kyrkan bidragit till att bevara kulturarvet och de arkitektoniska skatterna i landet.<\/p>\n

Modernisering och Anpassning<\/h3>\n

I modern tid har Svenska kyrkan anpassat sina kyrkobyggnader f\u00f6r att m\u00f6ta f\u00f6r\u00e4ndrade behov och samh\u00e4llsstrukturer. Detta kan inkludera ombyggnader f\u00f6r att g\u00f6ra kyrkorummet mer m\u00e5ngsidigt, installation av modern teknik och anpassning f\u00f6r olika funktioner som m\u00f6ten, konserter och sociala aktiviteter.<\/p>\n

F\u00f6rnyelse och Nyt\u00e4nkande<\/h3>\n

Vissa kyrkor har ocks\u00e5 varit banbrytande n\u00e4r det g\u00e4ller arkitektonisk f\u00f6rnyelse och nyt\u00e4nkande. Exempelvis har modernistiska och samtida kyrkobyggnader utforskat nya former, material och designprinciper.<\/p>\n

Sammanfattningsvis har Svenska kyrkan som organisation haft en betydande inverkan p\u00e5 svensk arkitektur genom sitt inflytande \u00f6ver byggandet och utformningen av kyrkobyggnader. Dess beslut och prioriteringar har format utseendet och anv\u00e4ndningen av m\u00e5nga kyrkor i Sverige, och har bidragit till att bevara och utveckla landets arkitektoniska arv.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Svensk arkitektur innebar l\u00e4nge r\u00f6da stugor, stora tegelbyggnader och pampiga kyrktorn. Under de senaste \u00e5rhundraden har Sverige h\u00e4mtat inspiration fr\u00e5n Europa och USA, och anpassat internationella trender och stilar till svensk kultur. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt blev neoklassicism till svensk gustaviansk stil, empir blev Karl Johanstil, 1920-talets klassicism med art d\u00e9co blev till den svenska varianten […]<\/p>\n","protected":false},"author":724,"featured_media":76,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":[],"categories":[],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/arkitekturforskning.nu\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/16"}],"collection":[{"href":"https:\/\/arkitekturforskning.nu\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/arkitekturforskning.nu\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arkitekturforskning.nu\/wp-json\/wp\/v2\/users\/724"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arkitekturforskning.nu\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=16"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/arkitekturforskning.nu\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/16\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":87,"href":"https:\/\/arkitekturforskning.nu\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/16\/revisions\/87"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arkitekturforskning.nu\/wp-json\/wp\/v2\/media\/76"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/arkitekturforskning.nu\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=16"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/arkitekturforskning.nu\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=16"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/arkitekturforskning.nu\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=16"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}