Svensk arkitektur innebar länge röda stugor, stora tegelbyggnader och pampiga kyrktorn. Under de senaste århundraden har Sverige hämtat inspiration från Europa och USA, och anpassat internationella trender och stilar till svensk kultur. På så sätt blev neoklassicism till svensk gustaviansk stil, empir blev Karl Johanstil, 1920-talets klassicism med art déco blev till den svenska varianten nordisk klassicism eller Swedish Grace som den också kallas, och modernismen och funktionalismen blev i Sverige till funkis. Våra svenska städer har både gammal prägel från vår svenska historia, men också inslag av internationell stadsplanering, vilket skapar en spännande blandning när gammalt möter nytt.
Spännande arkitektur på frammarsch
Det finns idag en hel del arkitektoniskt spännande byggnader i Sverige. I Stockholm hittar vi Kajen 4, ett 24 våningar högt bostadshus på Liljeholmskajen från 2014, klätt med svarta aluminiumplåtar. Själva skolan för arkitektur, svenska arkitekturskolan, är en rundad byggnad vid KTH’s campus på Karlavägen, och den ovala byggnaden smyckas med stora, välvda fönster och cortnénstål. Även Stockholm Waterfront Congress Center, Aula Medica vid Karolinska Institutet och Ericsons kontorsbyggnad i Kista bygger på innovativa lösningar och moderna former.
I Malmö hittar vi Turning Torso, den snurrade byggnaden som liknar en vriden människokropp, ritad av Santiago Calatrava och inflyttningsklar år 2005. Malmö bjuder även på Casino Cosmopol som är en mycket vacker byggnad där man kan spela poker, Black Jack, roulette och slots.
I Göteborg hittar vi byggnaderna Läppstiftet, den gamla fiskmarknaden Feskekôrka, Göteborgsoperan och Gustav Adolfs torg.
Störst, bäst och vackrast
Inom arkitektur handlar det ofta om att bygga högst, bredast, mest och bäst. Nybyggda Point Hyllie i skånska Hyllie består av fyra byggnader där det högsta mäter 110 meter. Sankta Clara kyrka på Norrmalm i Stockholm byggdes under 1500-talet och var länge Sveriges högsta byggnad med sina 116 meter, innan Kaknästornet på 155 meter byggdes 1967. Trots att Kaknästornet byggdes för över 50 år sedan är det fortfarande Sveriges högsta byggnad.
Andra höga byggnader med spännande arkitektur i Sverige är Victoria Tower i Kista (120 meter), Stockholms Stadshus (106 meter), Gothia Towers i Göteborg (100 meter) och skånska Turning Torso (190 meter). Bland broarna märks Högakustenbron (180 meter) och Öresundsbron (203,5 meter).
Kasper Sahlin och svenska arkitektpriser
Kasper Sahlin (1856 – 1919) var en svensk arkitekt som bland annat var ansvarig stadsarkitekt i Stockholm under en period av stora förändringar runt förra sekelskiftet. Sedan år 1962 har Kasper Sahlin-priset delats ut i Sverige, vilket ofta refereras till som det förnämsta arkitekturpriset vi har idag. Kritikerna hävdar dock att priset ideligen nominerar samma arkitektbyråer och enbart belönar byggnader som ritats enligt den modernistiska stilen, trots att Kasper Sahlin själv ritade byggnader enligt en klassisk tradition. Som en motreaktion har därför Kasper Kalkonpriset installerats: ett pris som belönar Sveriges fulaste nyproduktion. 2017 tillägnades Kasper Kalkonpriset det enorma Segerstedhuset i Uppsala, som av de 20 000 personer som deltog i röstningen ansågs vara en grå betongklump utan karaktär. Vinnare av det ursprungliga Kasper Sahlin-priset 2016 blev Studio 1 i Göteborg, vilken också kom på fjärde plats i Kasper Kalkon – ett bevis på att arkitekter och vanligt folk inte alltid tycker att samma saker är fina eller fula.
Svenska Kyrkans påverkan på svensk arkitektur
Svenska kyrkan som organisation har haft en betydande påverkan på svensk arkitektur genom historien. Här är några av de viktigaste sätten på vilka kyrkan som organisation har influerat arkitekturen i Sverige:
Byggandet av Kyrkor
Svenska kyrkan har varit en av de främsta uppdragsgivarna för arkitekter genom århundradena. Kyrkan har finansierat och beställt byggnad av tusentals kyrkor i Sverige, vilket har bidragit till att forma landskapet och stadsbilden i många samhällen runt om i landet.
Stilval och Arkitektoniska Ideal
Genom åren har kyrkan som institution påverkat valet av arkitektoniska stilar och ideal för sina byggnader. Från den romanska och gotiska perioden till senare perioder som nyklassicism och nationalromantik har kyrkan varit en viktig aktör i utvecklingen av arkitektoniska trender.
Liturgisk Utformning
Kyrkorummet, inklusive altaret, dopfunten och predikstolen, har utformats för att stödja kyrkans liturgi och gudstjänstpraxis. Denna liturgiska utformning har varit en central del av många kyrkobyggnaders arkitektur och har influerat både planlösning och dekoration.
Renovering och Underhåll
Svenska kyrkan har också varit ansvarig för renovering och underhåll av många äldre kyrkobyggnader. Genom att bevara och restaurera historiska kyrkor har kyrkan bidragit till att bevara kulturarvet och de arkitektoniska skatterna i landet.
Modernisering och Anpassning
I modern tid har Svenska kyrkan anpassat sina kyrkobyggnader för att möta förändrade behov och samhällsstrukturer. Detta kan inkludera ombyggnader för att göra kyrkorummet mer mångsidigt, installation av modern teknik och anpassning för olika funktioner som möten, konserter och sociala aktiviteter.
Förnyelse och Nytänkande
Vissa kyrkor har också varit banbrytande när det gäller arkitektonisk förnyelse och nytänkande. Exempelvis har modernistiska och samtida kyrkobyggnader utforskat nya former, material och designprinciper.
Sammanfattningsvis har Svenska kyrkan som organisation haft en betydande inverkan på svensk arkitektur genom sitt inflytande över byggandet och utformningen av kyrkobyggnader. Dess beslut och prioriteringar har format utseendet och användningen av många kyrkor i Sverige, och har bidragit till att bevara och utveckla landets arkitektoniska arv.